syster yster

I jan -09 då hade min syrra komt till den punkt där jag är idag, hon mådde dåligt pga vikt o utseende.
Ni vet vi flickor vill känna oss fina är det inte så?

En dag kom hon hem till våra päron o tala om att nu ska hon sluta äta i ett år.
Vi vart alldeles förskräkta men så forts hon att hon har köpt cambrisgekuren o tänker äta det under denna tid ist.
Kvinsen i min släkt kan va rätt framåt o starka när vi väl bestämmer oss o det hade hon gjort.

Syrran var super duktig visst hon fick kämpa o hon gjorde det!
Sommaren -09 var extremt jobbig för henne, nästan värsta tiden.
Hon hade ett mål, ett määtbart mål för hon hade en stoppvikt o hon skulle ge det ett år dvs till jan -10.

I sep-09 hade hon nått sitt mål hon hade då gått ner 60kg från 127 till 67.
Under cambridge tiden jobba hon med sig själv o sin nya mathållning o fram till i våras så höll hon sina 67 kg + - nåt ikilo, men ni fattar ju vad jag menar.

Ivåras var hon mogen att ta de sista 7 kg o sen dess väger hon sina 60 kg.

Jag vill med men jag föll på ett chips o en köttbulle!
Fan ta mig ju.
Nu har jag slängt dem!
Tur inte ögonstenen äter chips en o en köttbulle fick ögonstenen avvara.
Fattar ni vilken jävla hemsk mamma jag är som äter sitt barns mat!
Blääääääää